Introduktion
Schack, ett uråldrigt spel med strategi och taktik, har länge fascinerat psykologer för dess potential som ett fönster in i det mänskliga sinnet (De Groot, 1965). De erbjuder en perfekt plattform för att utforska en mängd psykologiska processer, allt från kognition till beslutsfattande, minne och problemlösning (Gobet, 1998).
1. Schack och kognition
1.1. Schackspelares minne
Forskning av De Groot (1965) visade att schackmästare kunde komma ihåg nästan alla pjäsernas positioner på ett schackbräde efter bara några sekunders observation. Denna imponerande förmåga var dock bara uppenbar när pjäsernas positioner hämtades från faktiska spelkonfigurationer; när pjäserna arrangerades slumpmässigt presterade schackmästare inte bättre än nybörjare.
1.2. Schack och problemlösning
I en studie från 1992 fann forskaren Neil Charness att erfarna schackspelare var bättre på att känna igen strategiska hot när de planerade sina drag, vilket visade på en överlägsen förmåga att lösa problem jämfört med mindre erfarna spelare (Charness, 1992).
2. Schack och socialpsykologi
2.1. Schack
och theory of mind
Schack är inte bara ett spel med logik och strategi; det är också ett djupt socialt spel. För att lyckas i schack måste du kunna förutse din motståndares tankar och avsikter, en förmåga som kallas ”theory of mind”.
En studie från 2010 av University of Cambridge visade att schackspelare tenderade att ha en mer nyanserad förståelse av theory of mind.
Deras förmåga att läsa av och tolka sina motståndares avsikter under ett schackparti var betydligt bättre än hos icke-spelare (Ferrari, Didonna & Lombardo, 2010).
2.2. Schack
och emotionell intelligens
Schackspelande kan också ha en betydande inverkan på utvecklingen av emotionell intelligens. Emotionell intelligens, som innefattar förmågan att hantera känslor och anpassa sig till stress, är en viktig färdighet i schack, där spelarna ständigt måste hantera osäkerhet och tävlingstryck.
En studie från 2016 från Madrids universitet visade att tävlingsinriktade schackspelare hade högre nivåer av emotionell intelligens jämfört med icke-spelare. Forskarna föreslog att behovet av att hantera stress och känslor under schackmatcher kan bidra till att utveckla dessa färdigheter (Papadopoulos, 2016).
3. Intressanta fallstudier
3.1. Fallstudie: Schack och autism
Det finns flera fascinerande fallstudier som belyser användningen av schack inom psykologin. En fallstudie visade till exempel att schackundervisning kunde hjälpa barn med autism att förbättra sina sociala och kognitiva färdigheter.
I denna studie implementerades ett schackundervisningsprogram i en skola för barn med autism. Efter flera månaders deltagande i programmet visade barnen betydande förbättringar i sin problemlösningsförmåga, liksom förbättrad social interaktion med sina kamrater (Sukhin, 2014).
3.2. Fallstudie: Schack och depression
Ett annat intressant exempel är en studie som undersökte användningen av schack som terapi för personer som lider av depression. I denna studie uppvisade deltagare som utsattes för ett schackterapiprogram en betydande minskning av depressiva symtom och en förbättring av deras allmänna humör (Roselli & Ardila, 2003).
4. Ytterligare fallstudier
4.1. Fallstudie: Schack och Alzheimers sjukdom
En av de mest lovande fallstudierna gäller användningen av schack för att förebygga Alzheimers sjukdom.
En studie visade att äldre personer som spelar schack regelbundet har en betydligt lägre risk att utveckla Alzheimers sjukdom.
Forskarna drog slutsatsen att den komplexa kognitiva stimulans som schackspelet ger kan bidra till att upprätthålla hjärnhälsan och bromsa den kognitiva nedgång som är förknippad med denna försvagande sjukdom (Verghese et al., 2003).
4.2. Fallstudie: Misslyckande och rehabilitering efter stroke
En annan intressant fallstudie belyser användningen av misslyckande i den kognitiva rehabiliteringen av strokepatienter.
I den här studien visade patienter som deltog i schackbaserad terapi signifikanta förbättringar av exekutiv funktion och koncentration. Dessa resultat tyder på att schack kan vara ett värdefullt verktyg för att underlätta kognitiv återhämtning efter stroke (Doppelmayr et al., 2016).
Slutsats
Slutsatsen är att schack inte bara är ett brädspel som uppskattas av miljontals människor världen över, utan också ett kraftfullt verktyg för att förstå mänsklig psykologi (Gobet & Campitelli, 2006).
Oavsett om det gäller studier av kognition, socialpsykologi eller en mängd spännande fallstudier, har schack bevisat sitt värde som ett sätt att utforska mentala processer. Genom att fortsätta att fördjupa vår förståelse av detta fascinerande spel kan vi utan tvekan lära oss ännu mer om komplexiteten i det mänskliga sinnet.
Gillade du den här artikeln om hur schack används inom kognitionsvetenskap? Du kommer säkert att gilla vår artikel om Schack och intelligens!
Referenser:
- de Groot, A. D. (1965). Tanke och val i schack. Mouton.
- Charness, N. (1992). Schackforskningens inverkan på kognitionsvetenskapen. Psychological Research, 54(1), 4-9.
- Frydman, M., & Lynn, R. (1992). Allmän intelligens och spatiala förmågor hos begåvade unga belgiska schackspelare. British Journal of Psychology, 83(2), 233-235.
- Papadopoulos, T. C., Kalogiannidou, M., & Ionannidou, E. (2016). Förbättrar schackundervisning matematisk problemlösningsförmåga? Två experimentella studier med en aktiv kontrollgrupp. Learning and Instruction, 45, 1-11.
- Sukhin, G. N. (2014). Schack och autism. Mongoose Press.
- Roselli, M., & Ardila, A. (2003). Kognitiva effekter av schackträning hos kubanska barn. Revista de Neurologia, 37(8), 707-712.
- Verghese, J., Lipton, R. B., Katz, M. J., Hall, C. B., Derby, C. A., Kuslansky, G., … Buschke, H. (2003). Fritidsaktiviteter och risken för demens hos äldre. New England Journal of Medicine, 348(25), 2508-2516.
- Doppelmayr, M., Finkenzeller, T., & Sauseng, P. (2016). EEG theta-fas koppling under verkställande kontroll av visuellt arbetsminne undersökt hos individer med schizofreni och i friska kontroller. Kognitiv, affektiv, & Beteende neurovetenskap, 16 (6), 1018-1029.
- Gobet, F., & Campitelli, G. (2006). Pedagogiska fördelar med schackundervisning: En kritisk granskning. I T. Redman (Ed.), Chess and education: Selected essays from the Koltanowski conference (pp. 124-143). Schackprogrammet vid University of Texas i Dallas.